Verklighetsflykt och Timo miss

Tillbaka i Bryssel för att vara här under höstlovet. Skum känsla att vara tillbaka, stan har inte samma ångest över sig som den hade när jag bodde här. Jag gillar stan mycket mera nu, på ett sätt känns det som att komma hem, iallafall till min egna säng och eget rum. Fast en säng är i princip det enda jag har i rummet.
Nej jag älskar fortfarande Sverige och så men det känns som om jag när jag är här flyr från verkligheten, livet, allt man inte orkar mer hemma i Sverige, jag bara fryser allt där och här behöver jag inte bekymra mig om det. Iallafall inte förrens jag är på svensk mark igen.

Insåg just att jag missar Timo Räisänen signeringen på bengans som är den 27 november, dagen då jag åker från Bryssel till London efter att ha sett the Kooks i Antwerpen. Timo släpper ju sin coverskiva på onsdagen samma dag som jag åker till Bryssel, så förhoppningsvis hinner jag köpa den innan jag åker. Och det kommer fler chanser att se/träffa Timo förhoppningsvis, the Kooks känns lite svårare att få se igen. Fast lite tråkigt känns det att missa Timo, men så tänker jag tillbaks till Putte i Parken när jag jobbade i entrén och Timo kommer gående, jag reagerar med ett "Herregud" och han känner igen mig, och då känns allt lite bättre..

I don't care what the people say

Har hyrt en bil imorn och tar bilen ner till Rookie festivalen för att fota band. Har ju fått fotopass för att kunna jobba med mitt projektarbete som handlar om hur en konsertfotograf jobbar och man kan ju inte missa en chans att få fota Markus Krunegård från fotodiket. Alla vill hindra mig från att åka, pappa lånar inte ut bilen, mormor är orolig, mamma och Ida med och alla tycker jag ska strunta i att åka eller åka tåg, som är svindyrt och som jag inte kan åka hem med på kvällen efter sista spelningen. Kanske stannar någonstans och sover i bilen, men på lördag ska jag vara tillbaks i Stockholm för att lämna tillbaka bilen. Visst det blir nog jobbigt att köra och så men det är ju värsta chansen att ha fått fotopass, synd bara att jag bara kan stanna en dag och att jag är ensam. Jag hade kunnat fota Johnossi på lördagen om det inte hade varit så att det krockade med filmhelgen med Anita och Annika. Men en dag är inte fy skam det. Hoppas allt går bra.

Bild jag tagit på Markus från peace&love i år

Sitter just nu och jobbar lite på mitt projektarbete och lyssnar på Mando Diao :D Kom också på att jag väldigt gärna vill bli en hero på Mando Diaos street tem, fast det krävs 5000 poäng för det och jag har nu 1400 typ, men om ni alla klickar på bannern nedan så får jag 5 poäng för varje klick ;)

Mando Diao Street Team

På fredag är det Lasse Lindh i Borlänge med Lisa, det ser jag framemot. Och snart är det höstlov, woho!