Låt oss fly som gil

Det här hör inte hemma på den här bloggen men jag kände bara en sån väldig lust att skriva, så det får bli här jag gör det. Sitter just nu hemma och inser att jag missat skolfotot i skolan, shit happens liksom. Såg ett bloggtips i metro igår om en fd filmrecencent på filmkrönikan som flyttat till Berlin och bloggar om det och nu när jag gick in och läste den bloggen fick jag bara en sån längtan att fly till Berlin med någon kompis. Berlin verkar ju vara en sån fantastisk klubbstad, man kan dansa hela natten och ställena verkar vara helt fantastiska. Ett utdrag ur http://metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.4589424

"ställena stänger aldrig, man kan vara ute från fredag kväll till måndag morgon om man vill. Det är alltså total hedonistisk dekadens som gäller. Och det tycker jag alltså är bra. Sjukt jävla bra! Att det finns sådant i livet gör mig djupt lycklig."

Bara fly bort från kalla Sverige, skolan och allt annat jobbigt för att spendera nätterna med att dansa och gå på spelningar, det vore något det...