Tillbaka i Bryssel för att vara här under höstlovet. Skum känsla att vara tillbaka, stan har inte samma ångest över sig som den hade när jag bodde här. Jag gillar stan mycket mera nu, på ett sätt känns det som att komma hem, iallafall till min egna säng och eget rum. Fast en säng är i princip det enda jag har i rummet.
Nej jag älskar fortfarande Sverige och så men det känns som om jag när jag är här flyr från verkligheten, livet, allt man inte orkar mer hemma i Sverige, jag bara fryser allt där och här behöver jag inte bekymra mig om det. Iallafall inte förrens jag är på svensk mark igen.
Insåg just att jag missar Timo Räisänen signeringen på bengans som är den 27 november, dagen då jag åker från Bryssel till London efter att ha sett the Kooks i Antwerpen. Timo släpper ju sin coverskiva på onsdagen samma dag som jag åker till Bryssel, så förhoppningsvis hinner jag köpa den innan jag åker. Och det kommer fler chanser att se/träffa Timo förhoppningsvis, the Kooks känns lite svårare att få se igen. Fast lite tråkigt känns det att missa Timo, men så tänker jag tillbaks till Putte i Parken när jag jobbade i entrén och Timo kommer gående, jag reagerar med ett "Herregud" och han känner igen mig, och då känns allt lite bättre..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar